Utvärderingsmög
Okej. Sex veckor sen sist. Inte mycket har förändrats. Jo massor.
Ryssen o jag är inte längre annat än ytligt bekanta, och jag och Hr. Kex försöker omdefiniera vår relation. Vänner? Polare, kompisar? Det är ju svårt att bara sådär bli polare med någon man känner utan och innan. Det är svårt för oss att hitta våra nya roller. Han säger att han hoppas att han inser att han vill ha mig senare, att han inser det en dag. Det kommer inte hända, det vet jag, och förmodligen han också. Det kommer aldrig bli vi två igen. Det kommer aldrig bli vi två igen. Det kommer aldrig bli vi två igen. Han fick läsa min blogg idag, och det KAN ha varit mitt sämsta drag i hela livet. Nu känner jag mig bara helt otroligt naken och utblottad. Dåligt. Jaja, då gör jag inte om det igen iallafall. Så nu har jag ändrat lösenordet IGEN, för tredje gången på två dagar...
Hur mår du min vän?
Jag lever. Försöker tänka på att PO Enqvist sa; En dag ska vi dö, men alla andra dagar ska vi leva. Jag försöker leva litegrann varje dag, hitta saker att uppskatta. Det går. Vissa dagar fungerar inte. Andra dagar är jag kung. I hjärtat har det inte hänt mycket på dessa sex veckor, men i hjärnan och utanför desto mer. Stephanie ska flytta, och det känns riktigt risigt. Jag har rent mjöl i påsen i alla fall, jag är ärlig och rak. Det är ett steg framåt.
Jag försöker långsamt vänja mig vid tanken på att ge upp.
I varje självständighet vilar det
en bön om motsatsen
Konsten att låta det regna.
Ge sig.
-Bob Hansson
Jag är inte bra på att ge upp, vänja mig vid nåt nytt och börja om. Jag ska lära mig, jag ska vänja mig, jag ska bli min egen människa. Jag är ju innerst inne en ganska positiv person. Och jag är så TRÖTT på att tänka på Kex, jag orkar verkligen inte det längre. Trött på att gå igenom allt han sagt till mig i huvudet och leta efter nåt som kanske kan tolkas som att han vill ha mig igen om man vrider lite på det, jag är trött på att leta efter hoppet, jag är trött på att vara kärlekskrank, trött på att vara trött och ha svårt att koncentrera mig. Jag ska rycka upp mig. Klippa av honom litegrann.
Lycka till imorogn min vän, och så hörs vi om sex veckor!
Ryssen o jag är inte längre annat än ytligt bekanta, och jag och Hr. Kex försöker omdefiniera vår relation. Vänner? Polare, kompisar? Det är ju svårt att bara sådär bli polare med någon man känner utan och innan. Det är svårt för oss att hitta våra nya roller. Han säger att han hoppas att han inser att han vill ha mig senare, att han inser det en dag. Det kommer inte hända, det vet jag, och förmodligen han också. Det kommer aldrig bli vi två igen. Det kommer aldrig bli vi två igen. Det kommer aldrig bli vi två igen. Han fick läsa min blogg idag, och det KAN ha varit mitt sämsta drag i hela livet. Nu känner jag mig bara helt otroligt naken och utblottad. Dåligt. Jaja, då gör jag inte om det igen iallafall. Så nu har jag ändrat lösenordet IGEN, för tredje gången på två dagar...
Hur mår du min vän?
Jag lever. Försöker tänka på att PO Enqvist sa; En dag ska vi dö, men alla andra dagar ska vi leva. Jag försöker leva litegrann varje dag, hitta saker att uppskatta. Det går. Vissa dagar fungerar inte. Andra dagar är jag kung. I hjärtat har det inte hänt mycket på dessa sex veckor, men i hjärnan och utanför desto mer. Stephanie ska flytta, och det känns riktigt risigt. Jag har rent mjöl i påsen i alla fall, jag är ärlig och rak. Det är ett steg framåt.
Jag försöker långsamt vänja mig vid tanken på att ge upp.
I varje självständighet vilar det
en bön om motsatsen
Konsten att låta det regna.
Ge sig.
-Bob Hansson
Jag är inte bra på att ge upp, vänja mig vid nåt nytt och börja om. Jag ska lära mig, jag ska vänja mig, jag ska bli min egen människa. Jag är ju innerst inne en ganska positiv person. Och jag är så TRÖTT på att tänka på Kex, jag orkar verkligen inte det längre. Trött på att gå igenom allt han sagt till mig i huvudet och leta efter nåt som kanske kan tolkas som att han vill ha mig igen om man vrider lite på det, jag är trött på att leta efter hoppet, jag är trött på att vara kärlekskrank, trött på att vara trött och ha svårt att koncentrera mig. Jag ska rycka upp mig. Klippa av honom litegrann.
Lycka till imorogn min vän, och så hörs vi om sex veckor!
Kommentarer
Trackback