back to långt bak

Det känns instängt, mycket. Livet alltså! mitt liv.
Jag kan inte göra vad jag vill, mitt liv är inte mitt att bestämma över.
tydligen är det allas och mest samhällets.

om jag skulle få för mig att "leva ett självdestruktivt liv" kommer farsan att (citat) ställa till ett jävla liv, och isak kommer lämna mig. Om jag skulle få för mig att tatuera mig får jag inget arv av min mor.
jag ser inte hur sättet jag behandlar min kropp på ska ha något att göra med mina relationer.
alls.
verkligen.

människor har en tendens att alltid veta vad som är bäst för någon annan. Att finnas där, att hjälpa och vara snäll är det bästa människor kan göra för varandra, men alla jäkla åsikter och krav och hej och hå och SLUTA BRY ER OM HUR ANDRA MÄNNISKOR LEVER SINA LIV  och elakheter och skit, det förminskar bara vårt svängrum, stereotyperna blir smalare, märker ni det?

Kommentarer
Postat av: v.

ja, jag tror jag märker det. det är skrämmande.

(min pojke säger liknande saker..)

<3

2009-01-02 @ 14:00:58
Postat av: Josse.

Men blogga lite igen!!

2009-02-09 @ 19:35:39
URL: http://andrasidanglaset.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0