Fenomenets vara eller icke vara, samt min ståndpunkt
Blogg är roligast i början, medan man fortfarande tror att det kommer kunna bli något, det är som när man får nya Hööks katalogen, man bläddrar och bläddrar, eller väger varje ord på silvervåg, uppdaterar och kollar om någon har läst, klurar på vilken design man ska låta bloggen ha den här gången, tänker lite på vilka klurigheter man ska publicera härnäst. För jo, tro mig, jag har haft några stycken nu. Efter hand tappar nyheten sitt behag, och man skriver mest bara för att det var så länge sen sist, och man vill ju bara inte tappa de där tre läsarna man trots allt lyckats behålla. Jag är en av dem som inte skriver något vettigt, inte något intressant om hur min dag har varit, inga tankeväckande reflektioner över samhället, sverige, världen av idag.
jag klagar.
Håll till fucking godo eller dö.
Kommentarer
Trackback
